Att ha avklarat något man tycker är hemskt!
Har äntligen varit hos tandläkaren.

Om det är något jag verkligen inte tycker om så är det att gå till tandläkaren. Knogarna blev vita, krampaktigt höll jag tag i armstöden på stolen, som om någon höll på att slita livet ur mig. Måtte de bara inte se hjärtat slå panikartat! Inställd på flykt, helt redo att löpa amok om det krävs. Hela jag ligger som en pinne och spjärnar så fort den där spaceiga maskinen får liv, tänk om hon borrar till benet! Efter ett tag så upptäcker jag att det inte alls är så farligt, bedövningen har tagit ordentligt och jag behöver varken hosta eller svälja hela tiden. Tankarna kan gå åt annat, jag är lämnad åt mitt öde. Jag tror det går bra. Varför har de inte någon teckning i taket? Undra vad jag ska handla idag? Kanske ska baka pepparkakor? Undra om jag behöver köpa lite roliga formar?
Det gick bra.

Jag är bra.