...statistiken haha. Nu är ni allt nyfikna va :)

Jag har helg nu, en välbehövd sådan.
Trots att jag alltid har trevligt på jobbet så känns helgen efterlängtad. Mest för att jag behöver återhämtning.

Har för en stund sedan avnjutit en arabisk linssoppa och chapati till kvällsmat. Nej, riktigt såhär matigt brukar jag inte äta på kvällen mest bara fika. Ikväll var jag ambitiös.
Chapati


Har sett lite debatt, politiker emellan givetvis (vad annars är det på dumburken?). Intressant som vanligt men jag blir faktiskt ganska stressad. Alliansens ideologi är under all kritik.
Åtminstone för mig som både är småbarnsförälder och låginkomsttagare.
Kan inte ens säga att jag är medelklass, snarare kvalificerad arbetarklass men också någon som bryr sig om sina medmänniskor, de som har det som mig eller sämre. De som är sjuka, de som är gamla, de som bryr sig om miljön och de som inte forcerar människor ut i arbetslivet när de går på cellgifter, har cancer, ms, sörjer sitt barn eller är sjuka på andra sätt när de faktiskt behöver lägga sin tid på att orka leva vidare, kämpa, förhoppningsvis bli friska och SEDAN få jobba. Jobba är ju inte det viktigaste, att kunna leva och få ha livsglädje är det. Vem vill inte kunna jobba när de har möjlighet? Jobba när de själva kan göra sitt bästa och inte gråta sig igenom sina arbetsuppgifter för att en idiotregering låter dem utförsäkras för att regeringen har en "positiv" syn på människan. Dvs. ALLA kan jobba, frågan är bara Hur mycket. Risken är då istället att en rehabilitering tar betydligt längre tid än vad den annars skulle ha gjort. Just för att varken kroppen eller själen tillåts läka i sin takt. Det finns inga mallar att gå efter just för den och den sjukdomen. Symtom visar sig olika och faser bearbetas olika lång tid. Vart är empatin någonstans???? Är det bara statistik som räknas? Just nu är den ändå rakt i botten trots alla straff de sjuka fått ta. Så vem har tjänat på det? INGEN. Men ta bort a-kassan också och privatisera gärna sjukvården så ni rika kan gotta er i de finaste läkemedlen, slingra er mellan köer för att kontot är fett.

De som har det bättre är lyckligt lottade och behöver inte min kämparglöd. Ni klarar er bra som det är men tänk på de som inte har samma möjligheter som er. De som faktiskt kämpar sig genom dagarna, vänder på slantarna och knappt har mat månaden ut. Medan de rika kan slänga ut 10000kr på en väska så är det vad andra har ut i lön, netto.

Nä, det skulle inte bli ett inlägg om politik.
Jag skulle berätta att jag snart ska ta ett bad med himalayasalt och väteperoxid.
Mer om det en annan gång.

Ta in.Reflektera.Agera.